Bokföring och extern redovisning präglas av lagar och regler man måste förhålla sig till. Dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bolagstyp man bedriver. Exempelvis skiljer den externa rapporteringen sig åt om man har ett noterat eller onoterat bolag. I Sverige har man även, till viss del, möjligheten att välja mellan olika redovisningsprinciper så som K2 och K3. Läs mer om det här: 

I Sverige är standardregelverket K3. Det krävs alltså ett aktivt val om man önskar tillämpa K2 istället. Det är dock inte alla bolag som har den valmöjligheten. Större bolag måste tillämpa K3 vilket avser de som uppfyllt minst två av nedan kriterier två räkenskapsår i rad:

• Balansomslutningen uppgår till minst 40 miljoner SEK
• Nettoomsättning uppgår till minst 80 miljoner SEK 
• Medeltalet anställda uppgår till minst 50 personer
  
  

Det finns sedan tidigare ytterligare begränsningar i valet av redovisningsprincip. Exempelvis har publika bolag inte fått tillämpa K2. Inte heller moderbolag i en större koncern, eller moderbolag i en mindre koncern som frivilligt upprättat koncernredovisning. Nu skärper BFN kraven ytterligare. Från räkenskapsår som börjar efter 31 december 2025 får inte heller nedan bolag, oavsett storlek, längre tillämpa K2 utan måste byta till K3:

• Bostadsrättsföreningar
• Bolag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera filialer i utlandet.
• Bolag som har eller under räkenskapsåret har haft kryptotillgångar (gäller dock inte bolag som vid enstaka tillfällen har använt eller tagit emot kryptotillgångar som betalningsmedel).
• Bolag som under räkenskapsåret har förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar (t.ex. incitamentsprogram till anställda).
• Bolag som har eller under räkenskapsåret har haft av företaget emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument.

​Utöver kriterierna ovan anger BFN ytterligare två typer av bolag som inte längre får lov att tillämpa K2:

• Bolag vars nettoomsättning till minst 75 procent har genererats från byggnader (t.ex. uthyrning av bostäder eller lokaler).
• Bolag som har en väsentlig uppskjuten skatteskuld. 

BFN lägger dock in en lättnadsregel. Om dessa två bolagstyper uppfyller högst en av nedan villkor under de senaste två räkenskapsåren får de fortsatt tillämpa K2:

• Balansomslutning > 1,5 miljoner kronor
• Nettoomsättning > 3 miljoner kronor
• Medelantalet anställda > 3

Tidigare skulle en årsredovisning dateras dagen den undertecknades. Från och med 1 juli 2024 ska årsredovisningen även innehålla uppgift om när den färdigställdes. Det gamla kravet om när årsredovisningen undertecknades kvarstår men ytterligare datering för när årsredovisningen ansetts färdigställd har lagts till. Tänk på att årsredovisningen måste vara klar senast två veckor innan årsstämman för bolag som inte har revisor och sex veckor innan för de bolag som har revisor.

Kravet ska tillämpas för första gången av bolag med räkenskapsår som startade 1 juli 2024 eller senare. Det innebär i praktiken att bolag som har årsbokslut 30 juni 2025 är först ut med den nya dateringsregeln. 

Eftersom det är en ändring i årsredovisningslagen omfattas samtliga bolag som har krav på att lämna in en årsredovisning till Bolagsverket. Det spelar således ingen roll om man tillämpar K2, K3 eller annan redovisningsprincip. 

I juni är det mycket som skall hinnas klart innan semestern kan påbörjas. För företagare och kanske främst ekonomer skall räkenskapsåret som slutade 31 december summeras i en årsredovisning. Det är en rapport över bolagets finansiella ställning som måste upprättas och skickas in till Bolagsverket varje år. Precis som med allting annat som har med redovisning att göra finns olika regelverk som styr hur årsredovisningen skall utformas. Det är storleken på bolaget som avgör vilket regelverk du ska följa, läsa gärna mer om det i ett separat inlägg HÄR. 

Av egen erfarenhet finns det en stor förvirring när det kommer till årsredovisningen och det är vilka datum det är som gäller. Denna förvirring kan leda till bokföringsbrott och nu är det därför dags att ge klarhet i saken!

En årsredovisning måste upprättas senast sex veckor innan årsstämman för bolag som har revisor och två veckor innan årsstämman för bolag som inte har revisor. Datum för när årsredovisningen är klar ska även ingå som en upplysning i årsredovisningen från och med 1 juli 2024. Läs mer om det HÄR.

När årsredovisningen är upprättad och klar skall den signeras av ledamöter och VD. Har man revisionsplikt skall den, tillsammans med revisionsberättelsen, även signeras av revisorn. Datumet som gäller som sista signeringsdag är alltid sex månader efter räkenskapsårets slut. Det betyder att om räkenskapsåret slutar 31 december skall årsredovisningen vara signerad senast 30 juni. Har man ett brutet räkenskapsår som slutar 30 april skall årsredovisningen vara signerad senast 31 oktober. 
​

Efter att man har upprättat årsredovisningen och fått den signerad av samtliga berörda parter måste den skickas in till en registreringsmyndighet. I Sverige är denna myndighet i nuläget Bolagsverket. Generellt har man ytterligare en månad på sig att skicka in sin årsredovisning från sista signeringsdag. De som har räkenskapsår som slutar 31 december måste alltså skicka in sin årsredovisning senast 31 juli. Har man ett brutet räkenskapsår som slutar 30 april skall årsredovisningen vara inskickad senast 30 november.

Man blandar ofta ihop signeringsdatum med när årsredovisningen skall vara inskickad. Många tror att man har till och med inskickningsdatum på sig att upprätta och signera årsredovisningen men så är alltså inte fallet. Årsredovisningen skall signeras senast en månad innan man skickar in den. Även om man har skickat in rapporten i tid leder försent signerad årsredovisning till anmärkning i revisionsberättelsen eftersom man begår bokföringsbrott. Detta ska man självklart undvika! 

Har du brutet räkenskapsår och är du osäker på vilket datum som gäller för dig? Kolla på Bolagsverkets hemsida för mer vägledning eller kontakta oss. 

Bolag som uppfyller samma två kriterier två år i rad måste upprätta bokslut och årsredovisning enligt K3:

• ​Medelantalet anställda är minst 50 personer
• Balansomslutningen (totala tillgångar) uppgår till minst 40 MSEK
  
• Nettoomsättningen uppgår till minst 80 MSEK
  

Låt oss exemplifiera hur ovan kriterier skall tolkas för en bättre förståelse. Nedan syns fyra bolag (A-D) och de uppgifter som ligger till grund för vilket regelverk man har möjlighet att välja:

​
​Bolag A: De underskrider samtliga gränsvärde som krävs för att ha K3 som sitt obligatoriska regelverk.

Bolag B: De överskrider visserligen två gränsvärde deras andra år men reglerna säger att man ska ha uppfyllt kriterierna två år i rad. De är alltså inte tvingade att tillämpa K3.

Bolag C: De uppfyller samma två gränsvärde (balansomslutning & nettoomsättning) två år i rad, därmed måste de tillämpa K3 sitt kommande år.   
​
Bolag D: De överskrider visserligen två gränsvärde två år i rad men reglerna säger att det måste vara samma två gränsvärde två år i rad. De behöver således inte tillämpa K3.

​Viktigt att komma ihåg är att man alltid får tillämpa K3 även om man inte kommer upp i de givna kriterierna. Noterbart är även att om du inte aktivt väljer att tillämpa K2 innebär det att du redovisar enligt K3 eftersom det är huvudregelverket.