Denna regel är som namnet lyder – en förenklad regel som kan användas istället för huvudregeln. Den går ut på att man får ta utdelning till ett schablonbelopp som baserar sig på inkomstbasbeloppet (IBB) för året. Schablonbeloppet uppgår till 2,75 x IBB. Inkomstbasbeloppet bestäms av regeringen och ändras normalt varje år. Detta gäller just nu:

• ​2015: IBB = 58 100 kr. Schablonbeloppet uppgick således till 159 775 kr.
• 2016: IBB = 59 300 kr  Schablonbeloppet uppgick således till 163 075 kr.
  
  

Viktigt att tänka på: Det som avsåg 2015 är det som skall beskattas (deklareras) 2016. Det som avser 2016 skall beskattas (deklareras) år 2017. Man måste skilja på räkenskapsår och beskattningsår!

​Man får endast nyttja förenklingsregeln EN gång per år. Detta innebär att en person som äger flera bolag inte får lov att ta utdelning enligt förenklingsregeln i alla bolag utan endast en gång från ett bolag.  ​

Mervärdesskatt, eller moms som det normalt kallas, är en skatteform som läggs på de varor och tjänster som finns till försäljning. Det finns fyra olika momssatser i Sverige: 
​
25 % - Den generella procentsatsen!
I denna kategori hamnar de absolut flesta varor och tjänster eftersom det är ”normaltillståndet” enligt Mervärdesskattelagen.  

12 % - Tänk mat!
Denna momssats gäller främst mat man köper i matbutiker eller på restauranger. 12 % gäller även rumsuthyrning vid hotellverksamhet. För fler exempel, se Mervärdesskattelagen kap 7. 

6 % - Kultur är dess natur!
Den lägsta procentsatsen (bortsett från 0) är den generella regeln som gäller för kulturområdet. Exempel på vad som ingår är: konserter, biobesök, tidningar, böcker, flyg-, taxi- buss – och tågresor. 

0 % - Vård och omsorg!
Vissa varor och tjänster är ej momspliktiga. Exempel på sådana är: sjukvård, tandläkare och skola. 

Tidpunkten för deklaration och betalning av moms till Skatteverket beror på hur mycket bolaget omsätter. Det finns tre alternativ: Årligen, kvartalsvis eller månatligen. Omsätter man under 1 MSEK finns möjligheten att välja den period man önskar. Omsätter man mellan 1-40 MSEK får man välja att deklarera antingen månatligen eller kvartalsvis. Omsätter man över 40 MSEK måste man deklarera månatligen.

Det finns två typer av moms: 

• Ingående moms - gäller vid inköp och bokförs normalt på konto 2641
• Utgående moms - gäller vid försäljning och bokförs normalt på konto 2611

​

Du har köpt en vara med 25 % moms för 1 000 kr exklusive moms. Detta innebär att du totalt har betalat 1 250 kr varav 250 kr avser ingående moms. Konteringen blir således: 
​

​Du har sålt en vara med 25 % moms för 2 000 kr inklusive moms. Detta innebär att du totalt har erhållit 2 000 kr varav 400 kr avser utgående moms. Konteringen blir således:

När det är dags för deklaration och betalning av moms måste man tömma sina momskonto och redovisa sin skuld eller fordran till Skatteverket. Om vi fortsätter på ovan exempel blir konteringarna följande: 

1. Töm samtliga momskonto till konto 2650 för att se hur stor din skuld eller fordran är till Skatteverket (i vårt fall är det en skuld på 150 kr eftersom vi haft större försäljning än inköp): 

    2. Flytta skulden/fordran till avräkningskontot för skatter och avgifter. Där samlas          samtliga skulder och/eller fordringar till Skatteverket, så som sociala avgifter,               moms med mera: 

    3. Skulden betalas in till Skatteverket och då konteras följande:

Nu är samtliga momskonto tömda och skulden är inbetald till Skatteverket och nästa period kan börja! 

När man ska starta eget företag kan man lätt bli förrvirrad av alla olika bolagsformer: aktiebolag, enskild firma, handelsbolag och så vidare. Vilket som passar bäst är individuellt och beror på vilken typ av verksamhet som skall bedrivas. En av de vanligaste typerna är aktiebolag. Nedan får du hjälpsamma tips som är bra att ha i bagaget när du går i starta eget tankar:

När man bildar ett aktiebolag måste man sätta in något som kallas för aktiekapital. Detta kan bestå av kontanta medel eller apportegendom och måste uppgå till minst 50 000 SEK. Läs mer om inbetalning av aktiekapital här.

För att aktiebolaget skall bildas måste man registrera det hos Bolagsverket. De tar ut en avgift som varierar beroende på om man registrerar via E-tjänst (1 900 SEK) eller blankett (2 200 SEK). Skall man bedriva aktiv verksamhet med försäljning och uttag av lön måste man även ansöka om F-skatt, mervärdesskatt och arbetsgivare. Detta görs hos Skatteverket och är helt gratis.

En bolagsordning är ett slags protokoll som måste upprättas vid bolagsbildandet. Bolagsordningen bestämmer hur bolagets skall drivas och måste upprättas enligt aktiebolagslagen 3:1 (fortsatt förkortat som ABL). Följande uppgifter måste finnas:

1. bolagets firma (namn)
2. bolagets säte
3. typ av verksamhet
4. aktiekapitalets exakta storlek alternativt det lägsta och högsta värdet
5. antal aktier eller det lägsta och högsta antalet
6. antal styrelseledamöter och suppleanter eller det lägsta och högsta antalet
7. antal lägsta och högsta revisorer, om revisor skall finnas enligt ABL 9:1
8. hur bolagsstämman skall sammankallas
9. räkenskapsår

Tips: Det finns mallar att utgå ifrån på Bolagsverkets hemsida.

Styrelsen måste bestå av minst en ledamot och en suppleant men kan bestå av fler. Om ledamöterna uppgår till minst tre stycken krävs ingen suppleant.

Revisor och redovisningskonsult kan lätt förväxlas. Det förstnämnda är obligatoriskt enligt lag, det sistnämnda är frivilligt och är ofta en person som hjälper till med bokföringen. Att ha revisor är lagkrav enligt ABL 9:1 och gäller om man uppfyller minst två av följande kriterier:

• minst 1,5 miljoner SEK i balansomslutning 
• minst 3 miljoner SEK i nettoomsättning
• minst 3 anställda

Om man uppfyller minst två av ovan kriterier är det alltså obligatoriskt att ha revisor men om man understiger kan man frivilligt välja revisor ändå.

Ägaren är inte personligt ansvarig utan aktiebolaget är en egen juridisk person. Här finns en betydlig skillnad mot enskild firma, där man som privatperson är personligt ansvarig. I ett aktiebolag står bolaget självt för eventuella betalningsanmärkningar och liknande. Styrelse och VD kan däremot bli personligt ansvariga om de missköter bolaget och inte beviljas ansvarasfrihet.