Bokföring är ett stort område som snabbt kan bli komplext. I nedan video lär du dig bokföringens grunder på under 10 minuter!
0 Kommentarer
Bokföring och extern redovisning präglas av lagar och regler man måste förhålla sig till. Dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bolagstyp man bedriver. Exempelvis skiljer den externa rapporteringen sig åt om man har ett noterat eller onoterat bolag. I Sverige har man även, till viss del, möjligheten att välja mellan olika redovisningsprinciper så som K2 och K3. Läs mer om det här: Vilken är den gyllene regeln inom bokföring och extern redovisning?Det finns en regel som samtliga aktiebolag måste följa och som är grunden för all redovisning:  Ett bolags tillgångar måste alltid summera till eget kapital och skulder. Detta sker genom dubbel bokföring, vilket innebär att man ska bokföra varje affärstransaktion i debet och kredit fördelat på olika konton. För att dubbelkolla att bolaget uppfyller denna ekvation kan man vid nästa avstämning eller bokslut ta ut en resultat- och balansräkning och säkerställa att bolagets tillgångar är lika stora som det egna kapitalet och skulderna. Glöm inte att den ackumulerade vinsten/förlusten för innevarande år ska räknas med som en del av det egna kapitalet! Dessa bolag får inte tillämpa K2I Sverige är standardregelverket K3. Det krävs alltså ett aktivt val om man önskar tillämpa K2 istället. Det är dock inte alla bolag som har den valmöjligheten. Större bolag måste tillämpa K3 vilket avser de som uppfyllt minst två av nedan kriterier två räkenskapsår i rad:
Bolag som fortsatt kommer kunna tillämpa K2 - om de är tillräckligt små!Utöver kriterierna ovan anger BFN ytterligare två typer av bolag som inte längre får lov att tillämpa K2:
BFN lägger dock in en lättnadsregel. Om dessa två bolagstyper uppfyller högst en av nedan villkor under de senaste två räkenskapsåren får de fortsatt tillämpa K2:
Är du redo för de nya dateringsreglerna för årsredovisningar? Detta gäller från 1 juli 2024!16/9/2025 Vad har ändrats i årsredovisningslagen?Tidigare skulle en årsredovisning dateras dagen den undertecknades. Från och med 1 juli 2024 ska årsredovisningen även innehålla uppgift om när den färdigställdes. Det gamla kravet om när årsredovisningen undertecknades kvarstår men ytterligare datering för när årsredovisningen ansetts färdigställd har lagts till. Tänk på att årsredovisningen måste vara klar senast två veckor innan årsstämman för bolag som inte har revisor och sex veckor innan för de bolag som har revisor. När ska ändringen tillämpas?Kravet ska tillämpas för första gången av bolag med räkenskapsår som startade 1 juli 2024 eller senare. Det innebär i praktiken att bolag som har årsbokslut 30 juni 2025 är först ut med den nya dateringsregeln. Vilka bolag omfattas?Eftersom det är en ändring i årsredovisningslagen omfattas samtliga bolag som har krav på att lämna in en årsredovisning till Bolagsverket. Det spelar således ingen roll om man tillämpar K2, K3 eller annan redovisningsprincip. Vad är syftet med den nya dateringen?
Inlägget är uppdaterat 2025-10-02  I juni är det mycket som skall hinnas klart innan semestern kan påbörjas. För företagare och kanske främst ekonomer skall räkenskapsåret som slutade 31 december summeras i en årsredovisning. Det är en rapport över bolagets finansiella ställning som måste upprättas och skickas in till Bolagsverket varje år. Precis som med allting annat som har med redovisning att göra finns olika regelverk som styr hur årsredovisningen skall utformas. Det är storleken på bolaget som avgör vilket regelverk du ska följa, läsa gärna mer om det i ett separat inlägg HÄR. Av egen erfarenhet finns det en stor förvirring när det kommer till årsredovisningen och det är vilka datum det är som gäller. Denna förvirring kan leda till bokföringsbrott och nu är det därför dags att ge klarhet i saken! Upprättande av årsredovisningenEn årsredovisning måste upprättas senast sex veckor innan årsstämman för bolag som har revisor och två veckor innan årsstämman för bolag som inte har revisor. Datum för när årsredovisningen är klar ska även ingå som en upplysning i årsredovisningen från och med 1 juli 2024. Läs mer om det HÄR. Signering av årsredovisningenNär årsredovisningen är upprättad och klar skall den signeras av ledamöter och VD. Har man revisionsplikt skall den, tillsammans med revisionsberättelsen, även signeras av revisorn. Datumet som gäller som sista signeringsdag är alltid sex månader efter räkenskapsårets slut. Det betyder att om räkenskapsåret slutar 31 december skall årsredovisningen vara signerad senast 30 juni. Har man ett brutet räkenskapsår som slutar 30 april skall årsredovisningen vara signerad senast 31 oktober. Inskickad årsredovisning till BolagsverketEfter att man har upprättat årsredovisningen och fått den signerad av samtliga berörda parter måste den skickas in till en registreringsmyndighet. I Sverige är denna myndighet i nuläget Bolagsverket. Generellt har man ytterligare en månad på sig att skicka in sin årsredovisning från sista signeringsdag. De som har räkenskapsår som slutar 31 december måste alltså skicka in sin årsredovisning senast 31 juli. Har man ett brutet räkenskapsår som slutar 30 april skall årsredovisningen vara inskickad senast 30 november. Tidslinje för årsredovisningen Man blandar ofta ihop signeringsdatum med när årsredovisningen skall vara inskickad. Många tror att man har till och med inskickningsdatum på sig att upprätta och signera årsredovisningen men så är alltså inte fallet. Årsredovisningen skall signeras senast en månad innan man skickar in den. Även om man har skickat in rapporten i tid leder försent signerad årsredovisning till anmärkning i revisionsberättelsen eftersom man begår bokföringsbrott. Detta ska man självklart undvika! Har du brutet räkenskapsår och är du osäker på vilket datum som gäller för dig? Kolla på Bolagsverkets hemsida för mer vägledning eller kontakta oss.
Momsavdraget finns fortfarande kvar men i utökad form. Från och med årsskiftet ges avdrag för moms på ett underlag om max 300 kronor per person och tillfälle. Man behöver alltså inte längre hålla koll på om representationen är extern, intern eller vilken slags måltid det avser.
Viktigt att komma ihåg om man har brutet räkenskapsår som löpt över årsskiftet är att man får tillämpa de gamla avdragsreglerna till och med räkenskapsårets slut. Förändringarna kommer i praktiken innebära en större kostnadsmassa som är ej avdragsgill och därmed genererar mer inkomstskatt samtidigt som man kan få ett större momsavdrag. Nu har vi klivit in i ett nytt år och för företagare innebär det bland annat nya gränsbelopp och procentsatser att hålla koll på. Nedan finns en kort sammanfattning på vad som gäller för 2017:  Kika in på Skatteverkets hemsida för att se samtliga gränsbelopp.
Hur mycket får julklappen kosta?Julklappens värde får inte överstiga 450 kr inklusive moms. Den får inte heller bestå av kontanta medel. Noterbart är att Skatteverket satt ett bestämt värde på presenten. Värdet och det man faktiskt betalar kan ju skilja sig åt. Säg exempelvis att man lyckats fynda klockor för 450 kr styck men deras faktiska värde uppgår till 1 500 kr styck. Risken finns då att klockorna kan anses skattepliktiga. Tips: Köp julklappar som både kostar och har ett andrahandsvärde om max 450 kr inklusive moms. Är julfesten avdragsgill? Bolaget får avdrag för måltidskostnader som uppgår till max 90 kr exklusive moms per person. Sedan får man även avdrag för kringkostnader som uppkommer i samband med festen som exempelvis lokalhyra, bord och underhållning. Avdraget för dessa kostnader är max 180 kr exklusive moms per person. Bolaget har även möjlighet att lyfta en större del av momsen än beloppsgränserna angivna ovan. Dessa regler kommer inte redogöras för här utan är du intresserad att läsa mer kan du kika in här! Hur räknar man ut vad som är avdragsgillt?För att förstå avdragsreglerna och gränsbeloppen vid en julfest illustrerar vi det hela med ett exempel:  Ett bolag har haft julfest för sina 10 anställda. Representationsreglerna skiljer som sagt på det som avser måltid och det som avser kringkostnad. I fallet ovan är mat, snacks och julöl avdragsgillt upp til 90 kr per person då det klassas som måltid. Underhållning och hyra av lokal är avdragsgillt upp till 180 kr per person eftersom det klassas som kringkostnader. När allt summeras är 2 700 kr en avdragsgill kostnad i bolaget medan 6 800 kr är skattepliktigt. Obs! Ovan exempel är en förenkling och tar ej hänsyn till momsen! Får familjemedlemmar komma på julfesten?Ja, absolut! Avdragsbeloppen som nämnts ovan gäller även för familjemedlemmar. Obs! Om julfesten skulle vara del av en konferens får familjemedlemmar inte följa med. Konferenser anses inte vara representation och har därför separata regler. Vad händer i framtiden? Är detta sista avdragsgilla julfesten?!Nya avdragsregler för representation väntas komma. Det finns just nu ett förslag om att slopa avdragsrätten helt vilket innebär att all representation, så väl extern som intern, kommer bli icke avdragsill. Om förslaget går igenom kan julfesten 2017 bli 100 % skattepliktig!
Regeringen tillsatte en utredningsgrupp 2015 för att se över utdelningsreglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Cirka 1,5 år senare har de nu presenterat sitt ändringsförslag, vilket beräknas träda i kraft 1 januari 2018. För att förstå hur regelverket fungerar just nu, läs här! Nedan punktas nyckelförändringarna:
 Enligt förslaget kommer alltså aktieägares möjlighet till utdelning enligt förenklingsregeln minskas med cirka 60 tkr samtidigt som beskattningen höjs. HUVUDREGELN
 I denna förändringspunkt är två saker i fokus. För det första höjs basen för löneuttag. Aktieägare måste alltså ta ut mer i lön för att kvalificera sig för huvudregeln. För det andra ändras 5 %-regeln från att tidigare varit baserad på företagets löner till att baseras på aktieägarnas löner. Detta ligger i linje med att även det lönebaserade utrymmet individualiserats. Ovan finns några utvalda nyckelpunkter listade. Hela förslaget finns att läsa HÄR!
Bolag som uppfyller samma två kriterier två år i rad måste upprätta bokslut och årsredovisning enligt K3:
Exempel på när bolag måste tillämpa K3Låt oss exemplifiera hur ovan kriterier skall tolkas för en bättre förståelse. Nedan syns fyra bolag (A-D) och de uppgifter som ligger till grund för vilket regelverk man har möjlighet att välja:  Bolag A: De underskrider samtliga gränsvärde som krävs för att ha K3 som sitt obligatoriska regelverk. Bolag B: De överskrider visserligen två gränsvärde deras andra år men reglerna säger att man ska ha uppfyllt kriterierna två år i rad. De är alltså inte tvingade att tillämpa K3. Bolag C: De uppfyller samma två gränsvärde (balansomslutning & nettoomsättning) två år i rad, därmed måste de tillämpa K3 sitt kommande år. Bolag D: De överskrider visserligen två gränsvärde två år i rad men reglerna säger att det måste vara samma två gränsvärde två år i rad. De behöver således inte tillämpa K3. Viktigt att komma ihåg är att man alltid får tillämpa K3 även om man inte kommer upp i de givna kriterierna. Noterbart är även att om du inte aktivt väljer att tillämpa K2 innebär det att du redovisar enligt K3 eftersom det är huvudregelverket. Om ni har fler funderingar kring valet mellan K3 och K2 är ni varmt välkomna att höra av er här!
|
RSS-flöde
|
Organisationsnummer: 559064-8779
Innehar F-skatt |