|
Bloggen har varit vilande några år och är under uppdatering...
0 Kommentarer
 I juni är det mycket som skall hinnas klart innan semestern kan påbörjas. För företagare och kanske främst ekonomer skall räkenskapsåret som slutade 31 december summeras i en årsredovisning. Det är en rapport över bolagets finansiella ställning som måste upprättas och skickas in till Bolagsverket varje år. Precis som med allting annat som har med redovisning att göra finns olika regelverk som styr hur årsredovisningen skall utformas. Det är storleken på bolaget som avgör vilket regelverk du ska följa, läsa gärna mer om det i ett separat inlägg HÄR. Av egen erfarenhet finns det en stor förvirring när det kommer till årsredovisningen och det är vilka datum det är som gäller. Denna förvirring kan leda till bokföringsbrott och nu är det därför dags att ge klarhet i saken! Signering av årsredovisningenNär årsredovisningen är upprättad och klar skall den signeras av ledamöter och VD. Har man revisionsplikt skall den, tillsammans med revisionsberättelsen, även signeras av revisorn. Datumet som gäller som sista signeringsdag är alltid sex månader efter räkenskapsårets slut. Det betyder att om räkenskapsåret slutar 31 december skall årsredovisningen vara signerad senast 30 juni. Har man ett brutet räkenskapsår som slutar 30 april skall årsredovisningen vara signerad senast 31 oktober. Inskickad årsredovisning till BolagsverketEfter att man har upprättat årsredovisningen och fått den signerad av samtliga berörda parter måste den skickas in till en registreringsmyndighet. I Sverige är denna myndighet i nuläget Bolagsverket. Generellt har man ytterligare en månad på sig att skicka in sin årsredovisning från sista signeringsdag. De som har räkenskapsår som slutar 31 december måste alltså skicka in sin årsredovisning senast 31 juli. Har man ett brutet räkenskapsår som slutar 30 april skall årsredovisningen vara inskickad senast 30 november. Tidslinje för årsredovisningen Man blandar ofta ihop signeringsdatum med när årsredovisningen skall vara inskickad. Många tror att man har till och med inskickningsdatum på sig att upprätta och signera årsredovisningen men så är alltså inte fallet. Årsredovisningen skall signeras en månad innan man skickar in den. Även om man har skickat in rapporten i tid leder försent signerad årsredovisning till anmärkning i revisionsberättelsen eftersom man begår bokföringsbrott. Detta ska man självklart undvika!
Har du brutet räkenskapsår och är du osäker på vilket datum som gäller för dig? Kolla på Bolagsverkets hemsida för mer vägledning eller kontakta oss.
Momsavdraget finns fortfarande kvar men i utökad form. Från och med årsskiftet ges avdrag för moms på ett underlag om max 300 kronor per person och tillfälle. Man behöver alltså inte längre hålla koll på om representationen är extern, intern eller vilken slags måltid det avser.
Viktigt att komma ihåg om man har brutet räkenskapsår som löpt över årsskiftet är att man får tillämpa de gamla avdragsreglerna till och med räkenskapsårets slut. Förändringarna kommer i praktiken innebära en större kostnadsmassa som är ej avdragsgill och därmed genererar mer inkomstskatt samtidigt som man kan få ett större momsavdrag. Nu har vi klivit in i ett nytt år och för företagare innebär det bland annat nya gränsbelopp och procentsatser att hålla koll på. Nedan finns en kort sammanfattning på vad som gäller för 2017:  Kika in på Skatteverkets hemsida för att se samtliga gränsbelopp.
Hur mycket får julklappen kosta?Julklappens värde får inte överstiga 450 kr inklusive moms. Den får inte heller bestå av kontanta medel. Noterbart är att Skatteverket satt ett bestämt värde på presenten. Värdet och det man faktiskt betalar kan ju skilja sig åt. Säg exempelvis att man lyckats fynda klockor för 450 kr styck men deras faktiska värde uppgår till 1 500 kr styck. Risken finns då att klockorna kan anses skattepliktiga. Tips: Köp julklappar som både kostar och har ett andrahandsvärde om max 450 kr inklusive moms. Är julfesten avdragsgill? Bolaget får avdrag för måltidskostnader som uppgår till max 90 kr exklusive moms per person. Sedan får man även avdrag för kringkostnader som uppkommer i samband med festen som exempelvis lokalhyra, bord och underhållning. Avdraget för dessa kostnader är max 180 kr exklusive moms per person. Bolaget har även möjlighet att lyfta en större del av momsen än beloppsgränserna angivna ovan. Dessa regler kommer inte redogöras för här utan är du intresserad att läsa mer kan du kika in här! Hur räknar man ut vad som är avdragsgillt?För att förstå avdragsreglerna och gränsbeloppen vid en julfest illustrerar vi det hela med ett exempel:  Ett bolag har haft julfest för sina 10 anställda. Representationsreglerna skiljer som sagt på det som avser måltid och det som avser kringkostnad. I fallet ovan är mat, snacks och julöl avdragsgillt upp til 90 kr per person då det klassas som måltid. Underhållning och hyra av lokal är avdragsgillt upp till 180 kr per person eftersom det klassas som kringkostnader. När allt summeras är 2 700 kr en avdragsgill kostnad i bolaget medan 6 800 kr är skattepliktigt. Obs! Ovan exempel är en förenkling och tar ej hänsyn till momsen! Får familjemedlemmar komma på julfesten?Ja, absolut! Avdragsbeloppen som nämnts ovan gäller även för familjemedlemmar. Obs! Om julfesten skulle vara del av en konferens får familjemedlemmar inte följa med. Konferenser anses inte vara representation och har därför separata regler. Vad händer i framtiden? Är detta sista avdragsgilla julfesten?!Nya avdragsregler för representation väntas komma. Det finns just nu ett förslag om att slopa avdragsrätten helt vilket innebär att all representation, så väl extern som intern, kommer bli icke avdragsill. Om förslaget går igenom kan julfesten 2017 bli 100 % skattepliktig!
Regeringen tillsatte en utredningsgrupp 2015 för att se över utdelningsreglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Cirka 1,5 år senare har de nu presenterat sitt ändringsförslag, vilket beräknas träda i kraft 1 januari 2018. För att förstå hur regelverket fungerar just nu, läs här! Nedan punktas nyckelförändringarna:
 Enligt förslaget kommer alltså aktieägares möjlighet till utdelning enligt förenklingsregeln minskas med cirka 60 tkr samtidigt som beskattningen höjs. HUVUDREGELN
 I denna förändringspunkt är två saker i fokus. För det första höjs basen för löneuttag. Aktieägare måste alltså ta ut mer i lön för att kvalificera sig för huvudregeln. För det andra ändras 5 %-regeln från att tidigare varit baserad på företagets löner till att baseras på aktieägarnas löner. Detta ligger i linje med att även det lönebaserade utrymmet individualiserats. Ovan finns några utvalda nyckelpunkter listade. Hela förslaget finns att läsa HÄR!
Bolag som uppfyller samma två kriterier två år i rad måste upprätta bokslut och årsredovisning enligt K3:
Exempel på när bolag måste tillämpa K3Låt oss exemplifiera hur ovan kriterier skall tolkas för en bättre förståelse. Nedan syns fyra bolag (A-D) och de uppgifter som ligger till grund för vilket regelverk man har möjlighet att välja:  Bolag A: De underskrider samtliga gränsvärde som krävs för att ha K3 som sitt obligatoriska regelverk. Bolag B: De överskrider visserligen två gränsvärde deras andra år men reglerna säger att man ska ha uppfyllt kriterierna två år i rad. De är alltså inte tvingade att tillämpa K3. Bolag C: De uppfyller samma två gränsvärde (balansomslutning & nettoomsättning) två år i rad, därmed måste de tillämpa K3 sitt kommande år. Bolag D: De överskrider visserligen två gränsvärde två år i rad men reglerna säger att det måste vara samma två gränsvärde två år i rad. De behöver således inte tillämpa K3. Viktigt att komma ihåg är att man alltid får tillämpa K3 även om man inte kommer upp i de givna kriterierna. Noterbart är även att om du inte aktivt väljer att tillämpa K2 innebär det att du redovisar enligt K3 eftersom det är huvudregelverket. Om ni har fler funderingar kring valet mellan K3 och K2 är ni varmt välkomna att höra av er här!
Definition av fåmansbolag För att kvalificera sig som fåmansbolag gäller det att man är max fyra ägare som äger mer än 50 % av rösterna. Ett bolag som finns på börsen anses inte vara ett fåmansbolag. Uppfyller man kriterierna som fåmansbolag finns möjligheter för delägarna att ta utdelning till 20 % beskattning, vilket understiger beskattning av ”vanlig lön”. Det finns för nuvarande två olika regler som bestämmer gränsvärdet för utdelningen. Reglerna ändras konstant och regeringen håller än en gång på att utreda detta regelverk och en ändring kommer förmodligen att komma inom kort. Ändringen kommer med största sannolikhet inte att vara en lättnad av nuvarande regler utan tvärtom! Förenklingsregeln utdelning Denna regel är som namnet lyder – en förenklad regel som kan användas istället för huvudregeln. Den går ut på att man får ta utdelning till ett schablonbelopp som baserar sig på inkomstbasbeloppet (IBB) för året. Schablonbeloppet uppgår till 2,75 x IBB. Inkomstbasbeloppet bestäms av regeringen och ändras normalt varje år. Detta gäller just nu:
Man får endast nyttja förenklingsregeln EN gång per år. Detta innebär att en person som äger flera bolag inte får lov att ta utdelning enligt förenklingsregeln i alla bolag utan endast en gång från ett bolag. Huvudregeln utdelning Denna regel är lite mer komplicerad och utgår från företagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta utbetalningar som gjort året innan utdelningsåret. Man får alltså inte räkna in eventuella bilförmåner eller liknande utan det skall vara kontanta utbetalningar. Ordet utbetalning är också viktigt eftersom man måste det faktum ha betalat ut pengarna från bolaget året innan utdelning. Om man kvalificerar sig för huvudregeln får man ta utdelning motsvarande 50 % av löneunderlaget. Gränsvärdet beräknas följande: Beskattningsåret 2016 - utdelning som sker 2015 Löneutbetalning till ägare eller närstående skall ha uppgått till minst:
Tänk på: IBB för 2014 som gäller eftersom man beräknar löneunderlaget på löner avseende året innan! Beskattningsåret 2017 - utdelning som sker 2016
Tänk på: IBB för 2015 som gäller eftersom man beräknar löneunderlaget på löner avseende året innan! Begränsningar 3:12 Det finns en del begränsningar på hur stort utdelningsutrymmet får vara. Det får exempelvis inte överstiga 50 gånger den kontanta ersättningen som delägarna eller dess närstående tagit ut från bolaget.
 Mervärdesskatt, eller moms som det normalt kallas, är en skatteform som läggs på de varor och tjänster som finns till försäljning. Det finns fyra olika momssatser i Sverige: 25 % - Den generella procentsatsen! I denna kategori hamnar de absolut flesta varor och tjänster eftersom det är ”normaltillståndet” enligt Mervärdesskattelagen. 12 % - Tänk mat! Denna momssats gäller främst mat man köper i matbutiker eller på restauranger. 12 % gäller även rumsuthyrning vid hotellverksamhet. För fler exempel, se Mervärdesskattelagen kap 7. 6 % - Kultur är dess natur! Den lägsta procentsatsen (bortsett från 0) är den generella regeln som gäller för kulturområdet. Exempel på vad som ingår är: konserter, biobesök, tidningar, böcker, flyg-, taxi- buss – och tågresor. 0 % - Vård och omsorg! Vissa varor och tjänster är ej momspliktiga. Exempel på sådana är: sjukvård, tandläkare och skola. När måste man deklarera & betala moms? Tidpunkten för deklaration och betalning av moms till Skatteverket beror på hur mycket bolaget omsätter. Det finns tre alternativ: Årligen, kvartalsvis eller månatligen. Omsätter man under 1 MSEK finns möjligheten att välja den period man önskar. Omsätter man mellan 1-40 MSEK får man välja att deklarera antingen månatligen eller kvartalsvis. Omsätter man över 40 MSEK måste man deklarera månatligen. Hur bokför man moms?Det finns två typer av moms:
Exempel på kontering av ingående moms:Du har köpt en vara med 25 % moms för 1 000 kr exklusive moms. Detta innebär att du totalt har betalat 1 250 kr varav 250 kr avser ingående moms. Konteringen blir således:  Köper man mot faktura skall konto 1930 bytas ut mot 2440. När man betalar fakturan krediteras 1930 och 2440 debiteras. Exempel på kontering av utgående moms:Du har sålt en vara med 25 % moms för 2 000 kr inklusive moms. Detta innebär att du totalt har erhållit 2 000 kr varav 400 kr avser utgående moms. Konteringen blir således:  Säljer man mot faktura skall konto 1930 bytas ut mot 1510. När betalning sker debiteras sedan 1930 och 1510 krediteras. Exempel på kontering vid momsbetalning:När det är dags för deklaration och betalning av moms måste man tömma sina momskonto och redovisa sin skuld eller fordran till Skatteverket. Om vi fortsätter på ovan exempel blir konteringarna följande:
 2. Flytta skulden/fordran till avräkningskontot för skatter och avgifter. Där samlas samtliga skulder och/eller fordringar till Skatteverket, så som sociala avgifter, moms med mera:  3. Skulden betalas in till Skatteverket och då konteras följande:  Nu är samtliga momskonto tömda och skulden är inbetald till Skatteverket och nästa period kan börja! Klurigt med moms? Kontakta oss. Vi hjälper er gärna med momsdeklarationerna!När man ska starta eget företag kan man lätt bli förrvirrad av alla olika bolagsformer: aktiebolag, enskild firma, handelsbolag och så vidare. Vilket som passar bäst är individuellt och beror på vilken typ av verksamhet som skall bedrivas. En av de vanligaste typerna är aktiebolag. Nedan får du hjälpsamma tips som är bra att ha i bagaget när du går i starta eget tankar: Så mycket kostar det att starta aktiebolag När man bildar ett aktiebolag måste man sätta in något som kallas för aktiekapital. Detta kan bestå av kontanta medel eller apportegendom och måste uppgå till minst 50 000 SEK. Läs mer om inbetalning av aktiekapital här. Registrera hos Bolagsverket och SkatteverketFör att aktiebolaget skall bildas måste man registrera det hos Bolagsverket. De tar ut en avgift som varierar beroende på om man registrerar via E-tjänst (1 900 SEK) eller blankett (2 200 SEK). Skall man bedriva aktiv verksamhet med försäljning och uttag av lön måste man även ansöka om F-skatt, mervärdesskatt och arbetsgivare. Detta görs hos Skatteverket och är helt gratis. Bolagsordning - detta måste ingåEn bolagsordning är ett slags protokoll som måste upprättas vid bolagsbildandet. Bolagsordningen bestämmer hur bolagets skall drivas och måste upprättas enligt aktiebolagslagen 3:1 (fortsatt förkortat som ABL). Följande uppgifter måste finnas:
Såhär stor måste styrelsen varaStyrelsen måste bestå av minst en ledamot och en suppleant men kan bestå av fler. Om ledamöterna uppgår till minst tre stycken krävs ingen suppleant. Revisor eller inte revisor Revisor och redovisningskonsult kan lätt förväxlas. Det förstnämnda är obligatoriskt enligt lag, det sistnämnda är frivilligt och är ofta en person som hjälper till med bokföringen. Att ha revisor är lagkrav enligt ABL 9:1 och gäller om man uppfyller minst två av följande kriterier:
Ägarens ansvarÄgaren är inte personligt ansvarig utan aktiebolaget är en egen juridisk person. Här finns en betydlig skillnad mot enskild firma, där man som privatperson är personligt ansvarig. I ett aktiebolag står bolaget självt för eventuella betalningsanmärkningar och liknande. Styrelse och VD kan däremot bli personligt ansvariga om de missköter bolaget och inte beviljas ansvarasfrihet. Går du i tankarna på att starta eget? Kontakta oss så hjälper vi er! Vi har dessutom fast pris på bildande av aktiebolag. Maila oss för att veta mer. |
RSS-flöde
|
Organisationsnummer: 559064-8779
Innehar F-skatt |